Jämställdhetslagen i korthet

Syftet med jämställdhetslagen är att förebygga diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att förbättra kvinnans ställning särskilt i arbetslivet. Lagen syftar också till att förebygga diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck.

Jämställdhetslagen tillämpas i regel i all samhällelig verksamhet och på alla livområden. Lagen tillämpas inte på relationerna mellan familjemedlemmar eller på andra förhållanden i privatlivet och inte heller på religionsutövning.

Jämställdhetslagen inneåller tre typer av bestämmelser: bestämmelser om främjandet av jämställdhet, förbud mot diskriminering samt bestämmelser om rättsskydd och tillsyn.

  1. Bestämmelserna om främjandet av jämställdhet handlar om att myndigheter, utbildningsordnare och andra samfund som tillhandahåller utbildning eller undervisning samt arbetsgivare är skyldiga att främja jämställdhet. Myndigheterna ska utvärdera all sin verksamhet ur olika könsperspektiv och ta fram metoder som främjar jämställdhet. Jämställdheten främjas också genom kvotering. På läroanstalter och i arbetslivet främjas jämställdheten bland annat med jämställdhetsplaner.
     
  2. I de allmänna förbuden mot diskriminering definieras och förbjuds direkt och indirekt diskriminering på grund av kön. Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön samt befallningar eller instruktioner att diskriminera är också diskriminering. Motåtgärder, alltså att man försvagar en persons ställning till följd av åberopande av rättigheter, anses vara diskriminering. Diskrimineringsgrunden kan också gälla en närstående person eller så kan diskrimineringen grundas på en presumtion.

    I de särskilda förbuden mot diskriminering definieras diskriminerande förfaranden i arbetslivet, vid läroanstalter, i intresseorganisationer samt i tillhandahållandet av varor och tjänster. Den som bryter mot dessa förbud kan krävas på gottgörelse. Arbetsgivare och läroanstalter är skyldiga arr på begäran lämna en skriftlig utredning om sitt förfarande till den som misstänker denna typ av diskriminering.
     
  3. Jämställdhetsombudsmannen och diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ska se till att jämställdhetslagen följs. Jämställdhetsombudsmannen ger anvisningar och råd om hur jämställdhetslagen ska tillämpas till exempel i fråga om förbud mot diskriminering och jämställdhetsplanering. Nämnden kan vid vite förbjuda det diskriminerande förfarandet och på föredragning av jämställdhetsombudsmannen förplikta att inom utsatt tid göra upp en jämställdhetsplan. I sista hand kan den som misstänker diskriminering lindrats. Strafflagen innehåller bestämmelser om diskrimineringsbrott, arbetsbrott och sexualbrott.

Lagen om jämställdet mellan kvinnor och män (609//1986), dvs. jämställdhetslagen, trädde i kraft den 1 januari 1987, och sedan dess har den ändrats flera gånger. Lagen reviderades senast i samband med stiftandet av den nya diskrimineringslagen i början av 2015. Det var då man i jämställdhetslagen inkluderade förbuden mot diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck samt skyldigheten att förebygga sådan diskriminering , utvidgade skyldigheten att utarbeta en jämställdhetsplan till grundskolorna, preciserade bestämmelserna om arbetsgivarens jämställdhetsplan och lönekarttläggning, fastställde bestämmelserna om jämställdhetsombudsmannens oberoende ställning samt bildade den nya diskriminerings- ocj jämstälddhetsnämnden.

Med könsidentitet avses i jämställdhetslagen personens upplevelse av sin könstillhörighet. Med könsuttryck avses uttryck för kön genom klädsel eller beteende eller på något annat motsvarande sätt. Bestämmelserna om diskriminering i jämställdhetslagen omfattar också diskriminering på grund av att en person till sina fysiska könsbestämmande egenskaper inte entydigt är kvinna eller man.

I diskrimineringslagen (1325/2014) förbjuds diskriminering på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. I diskrimineringslagen föreskrivs också om främjande av likabehandling. Diskrimineringsombudsmannen, arbetarskyddsmyndigheterna och diskriminerings- och jämställdhetsnämnden övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen.

(Jämställdhetslagen 2015, STM)