Diskriminering av arbetssökande vid anställning

Jämställdhetslagen begränsar inte arbetsgivarens rätt att välja den person som hen anser lämpa sig bäst för en uppgift. Lagen strävar efter att förhindra att en arbetstagare omotiverat väljs på grund av kön så att en person som är mer meriterad förbigås.

Detta gäller även situationer där arbetstagare väljs internt för utbildningar eller nya arbetsuppgifter. Man får inte heller diskriminera en kandidat på grund av graviditet, förlossning, föräldraskap eller familjeansvar.
Arbetsgivaren får inte heller handla på ett sätt i dessa situationer som missgynnar en person på grund av dennes könsidentitet eller könsuttryck. Konstaterande av diskriminering förutsätter inte avsiktlighet eller vållande från arbetsgivarens sida.

När det finns både kvinnor och män bland de arbetssökande ska arbetsgivaren göra en meritjämförelse. Vid meritjämförelser är de urvalskriterier som arbetsgivaren har fastställt på förhand mycket viktiga. I allmänhet beaktas de arbetssökandes utbildning, tidigare arbetserfarenhet och sådana egenskaper, kunskaper och färdigheter som är till nytta med tanke på uppgiften och som således kan betraktas som ytterligare meriter.

En arbetsgivare kan uttryckligen välja en man eller en kvinna till en uppgift utan att göra sig skyldig till diskriminering om det på grund av arbetets eller uppgiftens art finns ett vägande och godtagbart skäl till detta. Till exempel kan man på en teater söka manliga skådespelare om rollen kräver detta, eller så kan arbetsförhållandet vara så personligt, till exempel äldrevård i personens hem, att man uttryckligen vill anställa en man eller en kvinna.

Sammanfattningsvis krävs det ett skäl som är godtagbart enligt allmän måttstock om den mest meriterade personen inte väljs. Ett godtagbart skäl kan vara till exempel skillnaden i personlig lämplighet mellan den som väljs och den som inte väljs. Det är arbetsgivarens uppgift att bevisa att ett sådant skäl finns.

Utlåtanden om anställning
Mer

Misstänker du att du har blivit diskriminerad?

  • Jämställdhetsombudsmannen kan hjälpa och ge råd om du misstänker diskriminering.
  • Diskriminering i arbetslivet: Om du är medlem i facket, kontakta förtroendemannen och ta reda på vilka rättigheter du har.
     
  • Jämställdhetsombudsmannens råd är gratis. I fackets medlemsavgift ingår rätt till juridisk rådgivning.
     
  • Du kan även vända dig till ett offentligt rättsbiträde, en juridisk byrå eller en advokat. Juridiska tjänster måste du oftast betala för. Kontrollera om du har en försäkring som täcker rättegångskostnader.