Diskriminerande utnyttjande av arbetsledningsmakt och diskriminering i arbetsförhållanden

Arbetsgivaren gör sig skyldig till diskriminering om hen leder och fördelar arbetet eller annars ordnar arbetsförhållandena så att arbetstagaren försätts i en tydligt mindre fördelaktig ställning på grund av sitt kön, sin könsidentitet eller sitt könsuttryck.

Arbetsledning omfattar till exempel övervakning av arbetet och av hur arbetstiden utnyttjas, ordnande av arbetslokaler, utdelning av arbetsredskap samt utveckling av arbetstagarnas uppgifter och yrkesskicklighet. Det är diskriminerande att till exempel fördela arbetsuppgifterna så att de enformigaste och tråkigaste uppgifterna enbart ges till företrädare för det ena könet. Det är också fråga om diskriminering om bara män ges möjlighet till övertid eller endast kvinnors arbete ändras till deltidsarbete.

Betydelsen av hur arbetsuppgifterna fördelas ökar i synnerhet om uppgifternas art avgör möjligheterna att avancera till nya och bättre avlönade uppgifter. Arbetsgivaren gör sig inte skyldig till diskriminering om hen kan bevisa att det finns ett annat, godtagbart skäl för förfarandet än arbetstagarens kön.

En arbetstagare som återvänder till arbetet efter familjeledighet har med stöd av arbetsavtalslagen rätt att i första hand återgå till sitt tidigare arbete. Om detta inte är möjligt ska arbetstagaren erbjudas ett arbetsavtal som motsvarar det tidigare arbetet och om detta inte heller är möjligt, något annat arbete som är förenligt med arbetsavtalet. Bestämmelser om rätten att återgå till arbetet efter utnyttjad familjeledighet finns även i EU-direktiven (se Diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter).

Misstänker du att du har blivit diskriminerad?

  • Jämställdhetsombudsmannen kan hjälpa och ge råd om du misstänker diskriminering.
  • Diskriminering i arbetslivet: Om du är medlem i facket, kontakta förtroendemannen och ta reda på vilka rättigheter du har.
     
  • Jämställdhetsombudsmannens råd är gratis. I fackets medlemsavgift ingår rätt till juridisk rådgivning.
     
  • Du kan även vända dig till ett offentligt rättsbiträde, en juridisk byrå eller en advokat. Juridiska tjänster måste du oftast betala för. Kontrollera om du har en försäkring som täcker rättegångskostnader.