Utlåtanden

Tillbaka

Utlåtande om regeringens proposition om totalreform av alkohollagen (TAS 364/2016, utfärdat 11.1.2017)

Utlåtande om regeringens proposition om totalreform av alkohollagen (TAS 364/2016, utfärdat 11.1.2017)

Social- och hälsovårdsministeriet har bett jämställdhetsombudsmannen om ett utlåtande om regeringens propositionsutkast till riksdagen med förslag till alkohollag och till vissa lagar som har samband med den.

Enligt propositionen ska regleringen kring servering av alkoholdrycker luckras upp genom friare serveringstider samt friare krav på serveringsplatsens ansvariga föreståndare och på serveringsområdena. Tillståndsplikten för alkoholbolagets detaljhandel med alkoholdrycker ändras genom att tillståndspliktig detaljhandel ska bli tillåten för alla alkoholdrycker som innehåller högst 5,5 volymprocent etylalkohol. Enligt lagen skulle även regleringen för restaurangers öppethållningstider slopas.

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att det står klart att förändringarna, vars syfte är att öka tillgången till alkohol, kommer att leda till ökade alkoholskador.

I syftesparagrafen i den gällande alkohollagen konstateras att syftet med lagen är att genom styrning av alkoholkonsumtionen förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholhaltiga ämnen. I 1 § i den nya alkohollagen konstateras att konsumtionen av alkoholhaltiga ämnen ska minskas och att därtillhörande näringsverksamhet ska avgränsas och övervakas för att motverka skadeverkningarna för alkoholkonsumenter, andra personer och för samhället i sin helhet. Jämställdhetsombudsmannen påpekade att propositionen strider mot ovanstående mål.

Propositionen innehåller en lång och detaljerad presentation av alkoholkonsumtionens och alkoholskadornas utveckling, vilket tydligt visar att ett upphävande av avgränsningarna ökar alkoholkonsumtionen och därmed också alkoholskadorna samt att en utökning av avgränsningarna motverkar detta. Som exempel kan nämnas att höjningarna av alkoholskatten under åren 2008–2012 ledde till att totalkonsumtionen sjönk.

I propositionen beskrivs också skillnader mellan män och kvinnor som alkoholkonsumenter och som föremål för alkoholskador. Ur jämställdhetsombudsmannens synvinkel ökar en friare tillgång till alkohol de alkoholrelaterade skadorna hos både män och kvinnor. Även om männen fortfarande dricker tre fjärdedelar av all alkohol har kvinnornas alkoholkonsumtion efter 1969 års totalreform av alkohollagen blivit sex gånger större.

I propositionen konstateras att ojämlikheten mellan olika befolkningsgruppers hälsa troligtvis skulle öka som en följs av propositionen. De skadliga verkningarna skulle särskilt drabba män och lägre socialgrupper. Verkningarna kan särskilt drabba långtidsarbetslösa. Alkoholdödligheten bland arbetslösa män är nästan nio gånger högre och hos kvinnor mer än åtta gånger högre än för löntagare. I propositionen konstateras att genomförandet av regeringens jämställdhetsprogram skulle försvåras märkbart som en följd av förslaget eftersom programmets mål bland annat är att förbättra mäns välmående och hälsa och minska våldet mot kvinnor.

I propositionen konstateras att reformen genomförs med medvetenhet om dess verkningar. Jämställdhetsombudsmannen uttryckte sin oro och förundran över en sådan lagstiftning där man redan på förhand är medveten om att den kommer att ha en motsatt inverkan på målen.

Jämställdhetsombudsmannen önskade i sitt utlåtande att man ännu allvarligt bör överväga om den minskning av ”regleringsbördan” samt det säkrande av förutsättningarna för ”en fungerande konkurrens” som alkohollagstiftningen enligt propositionen ska leda till är tillräckliga grunder för reformen med tanke på de olägenheter detta medför, som dessutom kommer att särskilt drabba männen.

17.02.2017