Utlåtanden

Tillbaka

Tillämpningen av kvotbestämmelsen i Tammerfors universitets styrelse (TAS 470/2018, utfärdat 31.10.2019)

Tillämpningen av kvotbestämmelsen i Tammerfors universitets styrelse (TAS 470/2018, utfärdat 31.10.2019)

Vid Tammerfors universitet har 2018 valts en styrelse som sammanlagt består av sju medlemmar och två av dem är kvinnor. Jämställdhetsombudsmannen beslutade att utreda om man vid utnämningen av styrelsen följt bestämmelserna i 4 a § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986, nedan jämställdhetslagen).

Konsistoriet konstaterade i sin utredning till jämställdhetsombudsmannen att man varit medveten om att enligt jämställdhetslagen ska fördelningen mellan kvinnor och män i ett stiftelseuniversitets styrelse vara jämn, om inget annat följer av särskilda skäl. Utgångspunkten både i utnämningskommitténs och konsistoriets beredning har varit att båda könen är jämnt representerade i styrelsen. Enligt konsistoriet var det beklagligt att jämställdhetsmålen inte på bästa möjliga sätt kunnat uppnås, eftersom man till styrelsen valt fem män och två kvinnor.

Konsistoriet har enligt den juridiska litteraturen nedan och jämställdhetsombudsmannens tillämpningsanvisningar tolkat det så att det ur ett laglighetsperspektiv är acceptabelt om det på grund av särskilda och praktiska skäl är möjligt att uppnå det optimala målet för jämställdhet i 4 a § 2 mom. längre fram i tiden än målen i 4 a § 1 mom. Konsistoriet konstaterade att ovan nämnda optimala målsättning för jämställdhet med avseende på könsfördelningen kan uppnås från och med inledningen av 2020, eftersom mandattiden för två av de manliga medlemmar i den styrelse som nu valts löper ut 2019.

I sitt utlåtande konstaterade jämställdhetsombudsmannen att i 4 a § i jämställdhetslagen bestäms om sammansättningen av organ inom den offentliga förvaltningen och organ som utövar offentlig makt. I 2 mom. i bestämmelsen konstateras att om ett organ som utövar offentlig makt eller ett ämbetsverk, en inrättning eller ett bolag med kommunal eller statlig majoritet har ett förvaltningsråd, en direktion eller ett annat lednings- eller förvaltningsorgan, som består av förtroendevalda, skall i organet finnas en jämn representation av kvinnor och män, om inte särskilda skäl talar för något annat. Bestämmelsen gäller också styrelser.

Som organ som utövar offentlig makt är universitet och högskolor skyldiga att i sina ledningsorgan och förvaltningsorgan ha en jämn representation av kvinnor och män. I regeringens proposition (90/1994 rd) har man i de detaljerade motiveringarna konstaterat att jämställdheten genomförs bäst om det finns lika många kvinnor som män i organen. I vilket fall som helst räcker det inte med en man eller kvinna. Kvinnor och män ska ha lika stora chanser att bli valda till ett kollegialt organ utifrån sin sakkunskap.

Målet för en jämställd sammansättning är samma som i 4 a § 1mom., alltså 40–60 procent. Målet för jämlik representation är alltså inte mindre i 4 a § 2 mom. än i kvoten, men av praktiska skäl kan det vara att målet kan nås mer sällan eller längre in i framtiden än för 4 § a 1 mom.

Enligt 3 mom. i lagrummet ska myndigheter och alla de parter som ombeds utse kandidater till de organ som nämns i denna paragraf i mån av möjlighet föreslå både en man och en kvinna för varje post.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i sitt beslut (HFD:2017:2) att stadsstyrelsen inte i ärendet hade iakttagit den regel om jämn representation av kvinnor och män som ställs i 4 a § 2 mom. i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män när stadsstyrelsen beslöt om utseende av förtroendevalda till styrelserna i dessa bolag med kommunal majoritet.  Det skulle också ha varit möjligt att få så många personer med insikter i bolagens respektive verksamhetsområden att kravet på jämn representation av kvinnor och män hade kunnat uppfyllas.  Stadsstyrelsens förfarande hade således stått i strid med 4 a § 2 mom. i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Man kan endast avvika från kvotbestämmelsen av särskilda skäl. Begreppet särskilda skäl ska dock tolkas snävt. Ett dylikt skäl kan t.ex. vara att ett organ behandlar ett smalt specialområde där experterna är antingen kvinnor eller män. Man måste alltid motivera att ett sådant särskilt skäl föreligger och skälet ska föreligga redan innan organet utnämns. Kvotbestämmelsens krav ska alltså beaktas när organet tillsätts och eventuella särskilda skäl som föreligger ska konstateras och motiveras i beslutet om tillsättande. De åtgärder som beredaren vidtagit för att uppnå jämställdhet ska redogöras i föredragningspromemorian.

I sitt utlåtande bad jämställdhetsombudsmannen Tammerfors universitet att ta ovan nämnda i beaktande när man i samband med att mandatperioden för två medlemmar löper ut väljer nya medlemmar till styrelsen för Tammerfors universitet.

 

 

 

19.11.2019