Utlåtanden

Tillbaka

Psykolog blev utan den löneförhöjning hon skulle ha fått under moderskapsledigheten (TAS/357/08)

Psykolog blev utan den löneförhöjning hon skulle ha fått under moderskapsledigheten (TAS/357/08)

Psykologen var moderskapsledig då grundlönen höjdes för en kollega som hade likvärdiga arbetsuppgifter. Löneförhöjningen gjordes 1.3.2008. Arbetsgivaren gav den psykolog som varit moderskapsledig motsvarande löneförhöjning då hon återvände till arbetet 3.9.2009. Arbetsgivaren betalade dock inte löneförhöjningen retroaktivt. Borde höjningen av grundlönen ha tagits i beaktande också i psykologens lön för moderskapsledigheten?

Inför jämställdhetsombudsmannen motiverade arbetsgivaren i första hand sitt förfarande med att det på arbetsplatsen i fråga är etablerad och med förtroendemännen avtalad praxis att justeringspotten inte används till löneförhöjningar för arbetstagare som inte omfattas av arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet just då justeringspotten fördelas. På arbetsplatsen i fråga är det praxis att en sådan arbetstagares lön justeras då arbetstagaren återvänder till arbetet.

Arbetsgivaren ansåg att man hade handlat i enlighet med anvisningarna i det kollektivavtal som tillämpas. Arbetsgivaren ansåg sig inte ha handlat i strid med lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män eller att den moderskapslediga psykologen hade utsatts för diskriminering.

I lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män förbjuds direkt och indirekt lönediskriminering. Då bestämmelsen tolkas måste man också ta i beaktande EU-domstolens rättspraxis, eftersom Europeiska unionens likalönsprincip har införts på nationell nivå med lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

I det aktuella fallet var arbetsgivaren enligt kollektivavtalet skyldig att under en viss tid betala lön till moderskapslediga arbetstagare. Grundregeln är att då arbetsgivaren enligt kollektivavtalet är skyldig att betala lön för moderskapsledigheten, ska också lönen för moderskapsledigheten höjas med alla kollektivavtalsenliga höjningar, dvs. allmänna höjningar, som görs före eller under moderskapsledigheten. Ett annat förfarande kan leda till direkt diskriminering på grund av kön, som förbjuds i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Fördelningen av justeringspotten grundar sig på bestämmelserna i kollektivavtalet, men situationen är inte exakt densamma som vid fördelningen justeringspotterna. Två viktiga domar som gäller justeringspotter har meddelats av EG-domstolen: C-342/93, Gillespie och C-147/02, Alabaster. Enligt domen i målet Gillespie kräver likalönsprincipen inte att kvinnors totala lön förblir oförändrad under moderskapsledigheten. I domen fastställs inga särskilda grunder för hur stora ersättningar arbetstagarna ska få för den här tiden.

För att den nationella domstolen ska kunna bedöma om ersättningen är tillräcklig, ska den beakta också andra nationella former av social trygghet som fastställts för arbetstagaren under en giltig frånvaro. Om beräkningen av förmånerna grundar sig på hur stor lön arbetstagaren har fått innan moderskapsledigheten inleddes, ska arbetstagarens lön inkludera också löneförhöjningar som getts under moderskapsledigheten. Höjningarna ska inkluderas i lönen från och med den tidpunkt då de trädde i kraft. I Finland ingår bestämmelserna om de ersättningar som ska betalas under familjeledighet i sjukförsäkringslagen. Enligt denna ska alla förmåner som betalas under familjeledighet beräknas på det sätt som avses i domen i målet Gillespie.

Jämställdhetsombudsmannen anser att arbetsgivaren fr.o.m. 1.3.2008 skulle ha gett den moderskapslediga psykologen samma löneförhöjning som den löneförhöjning som den kollega som hade likvärdiga arbetsuppgifter fick 1.3.2008. Höjningen skulle ha beaktats i lönen för moderskapsledigheten. Detta alltså i händelse av att psykologens lön för moderskapsledigheten enligt kollektivavtalet måste fastställas utifrån den intjänade arbetsinkomsten redan före moderskapsledighetens början.

03.01.2011