Utlåtanden

Tillbaka

Omskärelse av pojkar (TAS 143/2016, utfärdat 23.8.2016)

Omskärelse av pojkar (TAS 143/2016, utfärdat 23.8.2016)

Jämställdhetsombudsmannen har kontaktats med anledning av de prejudikat som högsta domstolen (HD) utfärdat om omskärelse av pojkar. Enligt HD kompletterar avgörandena HD:s tidigare linje enligt vilken ”omskärelse av pojkar som har utförts av andra än medicinska skäl i sig uppfyller rekvisiten för misshandelsbrott, men är inte straffbar i en situation där den kan anses vara förenlig med barnets intresse.” Den person som tog kontakt ansåg att situationen var uppenbart ojämställd, eftersom omskärelse av flickor inte ens kan godkännas enligt HD.

Jämställdhetsombudsmannen övervakar att lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män iakttas. Enligt regeringens proposition med förslag till diskrimineringslag (RP 57/1985) står dock användningen av lagstiftande makt och rättsskipning utanför jämställdhetsombudsmannens tillsyn. Jämställdhetsombudsmannen har därmed inte befogenhet att ingripa i domstolarnas avgöranden. Enligt grundlagen övervakar de högsta domstolarna rättskipningen inom sina behörighetsområden. Statsrådets justitiekansler och riksdagens justitieombudsman ska övervaka att domstolarna följer lagen och uppfyller sina skyldigheter. Justitiekanslern och justitieombudsmannen övervakar att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas när de sköter sina uppgifter.

Riksdagens biträdande justitieombudsman konstaterade i sitt beslut av den 30 november 1999 att hon inte anser att omskärelse av pojkar som utförs i den offentliga hälso- och sjukvården är uppenbart lagstridig. Enligt den biträdande justitieombudsmannen ska det dock ur ett rättsligt perspektiv anses mycket diskutabelt att godkänna omskärelse utan medicinsk grund av små pojkar som inte kan ge sitt godkännande.

HD har i ett avgörande av den 17 oktober 2008 behandlat omskärelse av pojkar som gjorts på andra än medicinska grunder. När omskärelse av pojkar på andra än medicinska grunder jämförs med omskärelse av flickor konstaterade högsta domstolen att omskärelse av flickor i själva verket innebär att deras kön stympas och att det därför är ett märkbart allvarligare intrång i deras fysiska integritet än en omskärelse av en pojke som genomförs på ett vederbörligt sätt. Enligt högsta domstolen är det vid omskärelse av flickor fråga om ett förfarande som närmast kan klassificeras som grov misshandel och som under inga omständigheter kan rättfärdigas på religiösa eller sociala grunder, och det är inte motiverat att likställa det med omskärelse av pojkar i straffrättsliga bedömningar.

Den 31 mars 2016 gav HD två avgöranden om omskärelse av pojkar som kompletterade HD:s tidigare linje enligt vilken omskärelse av pojkar som har utförts av andra än medicinska skäl i sig uppfyller rekvisiten för misshandelsbrott, men är inte straffbar i en situation där den kan anses vara förenlig med barnets intresse. HD konstaterade dessutom att Finland saknar uttrycklig lagstiftning om omskärelse som utförs på andra än medicinska grunder. Även om social- och hälsovårdsministeriet har gett en rekommendation i frågan, undanröjer den enligt högsta domstolen inte de oklarheter som hänför sig till omskärelse till exempel när det gäller straffrättsligt ansvar för personer som handlar i strid med rekommendationen.

Beredningen av bestämmelserna om icke-medicinsk omskärelse av pojkar inleddes 1999. Då funderade den riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården ETENE på de etiska aspekterna i icke-medicinsk omskärelse av pojkar. År 2003 utredde en arbetsgrupp som social- och hälsovårdsministeriet tillsatt behovet av lagstiftning om icke-medicinsk omskärelse av pojkar i Finland och gav ett lagförslag om omskärelse av pojkar. Regeringen fortsatte dock inte beredningen av ärendet.

År 2013 godkände de nordiska barnombudsmännen ett gemensamt ställningstagande enligt vilket pojkar själva ska få bestämma om eventuell omskärelse. År 2015 föreslog Finlands barnombudsman Tuomas Kurttila att Finland skulle få en lag som förbjuder icke-medicinsk omskärelse av små pojkar. Barnombudsmannen lämnade in ett initiativ till social- och hälsovårdsministeriet om detta den 8 oktober 2015.

Den 23 februari 2015 gav social- och hälsovårdsministeriet en ny anvisning om icke-medicinsk omskärelse av pojkar. Enligt anvisningen kan icke-medicinsk omskärelse av pojkar under 18 år genomföras under vissa förutsättningar. Syftet med anvisningen är att säkerställa att ingreppet görs under säkra förhållanden.

Den lagstiftande makten ankommer på Finlands riksdag. Det är möjligt att anhängiggöra lagändringar i riksdagen genom en proposition från regeringen, en lagmotion från en riksdagsledamot eller ett medborgarinitiativ. När regeringen bereder lagändringar och de behandlas i riksdagen är det viktigt att bedöma deras inverkan på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt på jämställdheten mellan könen.

 

 

 

19.09.2016