Utlåtanden

Tillbaka

Misstanke om diskriminering vid utbetalning av utkomststöd (TAS 302/2016, utfärdat 12.1.2017)

Misstanke om diskriminering vid utbetalning av utkomststöd (TAS 302/2016, utfärdat 12.1.2017)

Jämställdhetsombudsmannen har kontaktats om att personer som lever i äktenskap eller i samboförhållande och som tagit kontakt till utkomststödsbyrån i X stad får en tid som bokas under mannens namn även om den som ringer är kvinna. Även beslutet om beviljande av utkomststöd fattas alltid under mannens namn. Med anledning av detta beslöt jämställdhetsombudsmannen att utreda saken på eget initiativ.

Enligt 4 § i jämställdhetslagen ska myndigheterna i all sin verksamhet främja jämställdheten mellan kvinnor och män på ett målinriktat och planmässigt sätt samt skapa och befästa sådana förvaltnings- och tillvägagångssätt som säkrar främjandet av jämställdheten mellan kvinnor och män vid beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Framför allt ska de förhållanden ändras som hindrar att jämställdhet uppnås. I samma bestämmelse konstateras också att främjandet av jämställdheten mellan kvinnor och män ska beaktas på det sätt som avses ovan i fråga om tillgången på och utbudet av tjänster.

Jämställdhetslagens allmänna förbud mot diskriminering gäller all samhällelig verksamhet och alla livsområden som i jämställdhetslagen inte uttryckligen har lämnats utanför lagens tillämpningsområde. Den gäller bl.a. myndigheternas förfarande vid beslutsfattandet kring sociala förmåner.

Enligt den presenterade utredningen kan tid för maken, makan eller sambon bokas via tidsbokningssystemet under antingen kvinnans eller mannens namn. Enligt utredningen kan också beslutet fattas antingen under kvinnans eller mannens namn men eftersom programmet inte kan koppla samman uträkningar gjorda under olika personers namn ska besluten alltid avgöras under samma namn. För tydlighetens skull har man beslutat om att alltid registrera besluten under mannens namn.

Beslutet kan skickas ut till vem som helst av parterna och i huvudsak ges och skickas besluten under den personens namn som ansökan har inlämnats i eller som besökt byrån med sitt ärende. Utkomststödet betalas ut till det konto som kunden har meddelat socialarbetaren, det vill säga till vem som helst av parterna eller också till en tredje instans om de så vill.

Jämställdhetsombudsmannen har behandlat kommunernas förfarande i ärenden som gäller utkomststöd i sina tidigare utlåtanden (bl.a. TAS275/06). 2011 har också biträdande justitieombudsmannen Maija Sakslin utfärdat ett avgörande som gäller beslut om utkomststöd (Dnr 557/4/11). I biträdande justitieombudsmannens avgörande konstateras bland annat att när det gäller beslut om utkomststöd, i likhet med övriga individuella beslut inom socialvården, ska som sökande anges den person som i verkligheten har ansökt om servicen eller utkomststödet. Det faktum att utkomststödet fastställs utgående från familjemedlemmarnas inkomster, utgifter och medel berättigar inte myndigheten till att fatta beslutet för en utvald huvudperson för familjen när den sökande är en annan familjemedlem. Biträdande justitieombudsmannen konstaterade att en praxis där ställningen som familjens överhuvud i själva verket avgörs på basen av den sökandes kön strider mot jämställdhetslagen.

Enligt 21 § i grundlagen ingår det i principen om god förvaltning bland annat att var och en har rätt att på behörigt sätt få sin sak behandlad och rätt att få motiverade beslut. Enligt 54 § i förvaltningslagen ska ett beslut som en myndighet har fattat av myndigheten utan dröjsmål delges en part och sådana andra kända som har rätt att begära omprövning av beslutet eller att överklaga det genom besvär. Enligt socialvårdslagen får den som är missnöjd med beslut i utkomstfrågor begära omprövning på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen hos det organ som svarar för den kommunala socialvården. Till beslutet bör bifogas anvisningar för inlämning av hantering till organet i fråga. Ändring i organets beslut kan enligt socialvårdslagen sökas genom besvär till förvaltningsdomstolen.

Enligt 10 § i grundlagen är brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden okränkbar. Att orättmätigt öppna ett brev eller ett annat tillslutet meddelande som är adresserat till någon annan är förbjudet enligt strafflagen (38 kap. 38 §). Om beslutet om utkomststöd inte sänds under den sökande personens namn har denne inte rätt att öppna ett beslutbrev adresserat i en annan persons namn. Även om kvinnor som sökt om ändring ses som part leder ett stödbeslut i mannens namn till att kvinnor förlorar de rättigheter som tryggats i grundlagen, förvaltningslagen och socialvårdslagen om att den som är part ska få information om beslutet. Ett sådant förfarande försvagar kvinnors faktiska möjligheter att söka ändring och sätter således kvinnor i en ofördelaktigare ställning i relation till män. Ett sådant förfarande strider mot diskrimineringsförbudet i 7 § i jämställdhetslagen.

Social- och hälsovårdsministeriet har redan 1991 författat brev nr 282/02/91 där bland annat följande konstaterades: ”Det har också kommit till ministeriets kännedom att en del kommuner har kunnat skicka beslutet om utkomststöd till den manliga parten i ett samboförhållande/äktenskap även om det är den kvinnliga parten i samboförhållandet/äktenskapet som varit sökande. Ministeriet konstaterar att ett sådant förfarande inte är lämpligt utan beslut ska alltid delges den sökande såvida inte särskilda skäl talar för något annat. Ett sådant skäl kan vara bland annat användande av ombud, en omyndig sökande eller ett annat motsvarande skäl.” Det har även stor praktisk betydelse vem utkomststödet utbetalas till eftersom en person inte kan använda den andres bankkonto såvida man inte separat har avtalat om detta. Ett jämställt bemötande av könen förutsätter att betalningspraxis är könsneutral på ett sådant sätt att kvinnor och män behandlas enligt samma kriterier. Således ska utkomststödet alltid betalas till den part som har ansökt om stödet, såvida inte partnerns kontonummer har uppgetts i stödansökan.

Enligt den presenterade utredningen kan kunddatasystemet Pro Consona inte koppla samman uträkningar gjorda under olika personers namn och därför bör de alltid utföras under samma namn. Av den anledningen har man beslutat om att beslut som gäller par i samboförhållande eller äktenskap ska registreras under mannens namn. Enligt den uppfattning som jämställdhetsombudsmannen fått i frågan påverkar detta datasystems interna egenskap inte vem som antecknas som sökande av stödet, vem som antecknas som mottagare av beslutet, vem beslutet sänds till eller till vems konto stödet utbetalas. Jämställdhetsombudsmannen konstaterade ändå att registrering av besluten under mannens namn stärker ojämställda roller och därför skulle förfarandet bli könsneutralare till alla delar om besluten skulle registreras till exempel under namnet på den person som först ansökt om stöd, oberoende av om detta är kvinnan eller mannen, eller om beslutet registreras med ett namn eller ett nummer som beskriver familjen.

Jämställdhetsombudsmannen uppmanade X kommun att ändra sitt förfarande vid ärenden som gäller utkomststöd så att beslutet alltid fattas och sänds under sökandens namn och så att stödet betalas till dennes konto, såvida det inte i beslutet separat nämns vilket konto pengarna betalas till samt att meddela när praxis konsekvent och till alla delar motsvarar de förfaranden som enligt detta utlåtande ses som lagenliga.

 

17.02.2017