Utlåtanden

Tillbaka

Misstanke om diskriminering vid tillsättande av en tjänst som lektor i religion och filosofi vid ett gymnasium (TAS 233/2015, utfärdat 6.11.2015)

Misstanke om diskriminering vid tillsättande av en tjänst som lektor i religion och filosofi vid ett gymnasium (TAS 233/2015, utfärdat 6.11.2015)

Jämställdhetsombudsmannen ombads utreda huruvida en sökande av kvinnligt kön har diskriminerats vid tillsättande av en tjänst som lektor i religion och filosofi vid ett gymnasium. Sökanden som misstänker diskriminering hade arbetat som vikarie vid ifrågavarande gymnasium i fyra år samt med undervisning i drygt 17 år, men när en fast tjänst lediganslogs valdes till tjänsten en yngre man som hade betydligt mindre arbetserfarenhet. Såväl personen som valdes som sökanden som kom på reservplats och som nu misstänker diskriminering uppfyllde behörighetsvillkoren. Den avgörande faktorn i valet visade sig vara att den person som valdes hade färdigheter och tidigare bevis av användning och utvecklande av så kallad digital pedagogik. Digital pedagogik nämndes dock inte i arbetsannonsen och det ställdes inte en enda fråga om denna vid intervjun.

Den person som misstänker diskriminering berättade att den ringa användningen av elektroniska metoder i undervisningen var en strukturell fråga om berodde på arbetsgivaren. Personen hade i viss mån tagit i bruk elektroniska metoder i sin undervisning, men eftersom det fanns få apparater med varierande driftsäkerhet var det meningen att man skulle övergå till sådana metoder först hösten 2015. I egenskap av lärare i bisyssla vid ifrågavarande gymnasium hade hon med rektorns samtycke deltagit i flera utbildningar (inklusive pekdatorer, pedanet, elektroniska undervisningsmetoder, elektroniskt studentexamensprov). Utbildningen hade ordnats av arbetsgivaren.

Jämställdhetsombudsmannen utgick i sitt utlåtande från arbetsbeskrivningen för gymnasielärare, enligt vilken syftet med uppgiften är att stödja de studerandes tillväxt till goda, balanserade och allmänbildade människor och medlemmar i samhället samt ge studerandena de kunskaper och färdigheter som behövs för fortsatta studier, arbetslivet samt för ett mångsidigt utvecklande av hobbyer och personlighet. Dessutom ska läraren stödja de studerandes förutsättningar för livslångt lärande och självutveckling under livet samt samarbeta med hemmen.

Till dessa delar var jämförelsen av meriter bristfällig vid tillsättandet av tjänsten. Jämställdhetsombudsmannen betonade i sitt utlåtande att även om digitala kunskaper väljs som tyngdpunkt har också andra sådana meriter som krävs för att sköta uppgiften på ett förtjänstfullt sätt betydelse. Den slutliga jämförelse av meriter är en helhetsbedömning av utbildning, arbetserfarenhet och tilläggsmeriter som fokuserar på ett framgångsrikt utförande av uppgiften. Även om tilläggsmeriter som erhållits genom andra uppgifter får ha betydelse i valet är de ändå av sådan karaktär att de kompletterar de övriga meriterna. Den mest meriterade sökanden för varje uppgift väljs också enligt arbetsgivarens intresse.

Jämställdhetsombudsmannen ansåg också att den lärare som misstänker diskriminering med tanke på helheten verkar mer meriterad än den person som valdes till tjänsten som lektor i religion och filosofi med beaktande av att hon hade femton år längre erfarenhet av undervisning samt meriter i fråga om digitala kunskaper (om också färre än den person som valdes).

Arbetsgivaren förde i sin utredning fram att valet i fråga om lämplighet hade understötts av intervjun och referenser. De sökandes lämplighet jämfördes utifrån intervjuer, uppgifter från tidigare arbetsgivare samt arbetsgivarens egna tidigare erfarenheter. För att en arbetsgivare ska kunna hänvisa till en personlig egenskap i syfte att förbise en mer meriterad sökande, ska arbetsgivaren visa att han eller hon har jämfört förmågor och egenskaper hos den som valts och den som inte valts. Det utreddes aldrig hur staden hade beaktat det faktum att även den person som misstänker diskriminering hade fört fram sitt eget intresse för skolans utvecklingsarbete och övergången till elektroniska metoder. Det verkar också som att det faktum att utmaningarna kring ibruktagandet av elektroniska metoder främst var strukturella eller till och med beroende av arbetsgivaren (brist på personliga apparater för de studerande och frågor som berör driftssäkerhet) inte hade beaktats.

Även i detta fall skulle en omsorgsfullt genomförd jämförelse av lämpligheten och motiveringar till de sökande ha förhindrat misstankarna om att valet grundade sig på en av lagen förbjuden grund, till exempel stereotypiska uppfattningar om kvinnors förmåga att klara av att ta i bruk nya elektroniska metoder.

13.04.2016