Utlåtanden

Tillbaka

Misstanke om diskriminering på grund av graviditet i hyrt arbete inom byggbranschen (TAS 158/2019, utfärdat 9.1.2020)

Misstanke om diskriminering på grund av graviditet i hyrt arbete inom byggbranschen (TAS 158/2019, utfärdat 9.1.2020)

Målare A misstänkte att hon blivit diskriminerad på grund av graviditet. Hon hade inte fått tidsbundna målararbeten av bemanningsföretaget X Ab efter att hon berättat att hon var gravid. Enligt A hade hon blivit informerad om att företaget inte hade möjlighet att erbjuda henne lämpligt arbete och att hon hade avlägsnats från företagets listor.  

A hade arbetat i X Ab sedan 2016. Hon hade från och med den 28 maj 2018 varit nästintill oavbrutet anställd så att det bara hade varit ett par dagars avbrott mellan arbetsavtalen. Det senaste visstidsavtalet hade ingåtts för tiden 19.9.2018-27.1.2019.  

Bedömning av ärendet 

Jämställdhetsombudsmannen bedömde frågan med avseende på om A hade diskriminerats i strid med jämställdhetslagen på grund av graviditet när hennes visstidsanställning inte hade förnyats efter den 27 januari 2019. Enligt jämställdhetslagen är det fråga om diskriminering om arbetsgivaren vid beslut om fortsatt anställningsförhållande förfar så att en person försätts i en ofördelaktig ställning på grund av graviditet.  

En visstidsanställning upphör normalt utan uppsägning när den avtalade tiden löper ut. Arbetsgivaren är således i princip inte skyldig att fortsätta en visstidsanställning. Arbetsgivaren får dock inte låta bli att fortsätta visstidsanställningar på diskriminerande grunder, till exempel på grund av graviditet.  

Arbetsgivaren hade åberopat sitt förfarande som legitim grund för att ombesörja arbetarskyddet för gravida A. Enligt arbetsgivaren hade det inte kommit beställningar från arbetsplatser där man använder säkert material för gravida. Därför kunde arbetsgivaren inte erbjuda A ett målararbete som inte hade äventyrat hennes och fostrets hälsa. Enligt A hade de flesta arbetsplatser där hon hade arbetat använt säkert material för gravida.  

Om en gravid arbetstagares arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden äventyrar hennes eller fostrets hälsa och riskfaktorn inte kan elimineras, ska arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen sträva efter att för graviditetstiden flytta arbetstagaren till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande av hans eller hennes arbetsförmåga och yrkesskicklighet. Om det inte är möjligt att flytta en arbetstagare till andra för henne lämpliga uppgifter för graviditetstiden, kan arbetstagaren ha rätt till särskild moderskapsledighet. 

Jämställdhetsombudsmannen granskade situationen både utifrån att arbetsgivaren hade erbjudit den gravida ett lämpligt arbete och utifrån att det inte fanns något lämpligt arbete att erbjuda.  

Om det hade funnits lämpligt arbete för den gravida, fanns det inget godtagbart skäl enligt jämställdhetslagen att inte förnya A:s visstidsanställning. Arbetsgivaren hade sålunda diskriminerat A på grund av graviditet på ett sätt som förbjuds i jämställdhetslagen. 

Om målararbete där säkert material används de facto inte var tillgängligt, var det nödvändigt att bedöma om skyddet av en gravid arbetstagare kan anses vara ett godtagbart skäl att låta bli att förnya en visstidsanställning.  

Jämställdhetslagen har tillämpats så att särskilt skydd av arbetstagare på grund av graviditet inte får leda till diskriminering. Att inte förlänga visstidsanställningen i en situation där anställningsförhållandet tidigare har förnyats försätter den gravida i en ofördelaktig ställning och skyddet av den gravida kan i regel inte anses som ett godtagbart skäl att inte fortsätta en visstidsanställning.  

Det är dock fortfarande öppet om det ändå finns vissa situationer där en person kan åsidosättas vid anställning på grund av graviditet. På basis av juridisk litteratur och rättspraxis kan arbetsgivaren om vissa förutsättningar uppfylls ha möjlighet att låta bli att välja en arbetstagare för en visstidsanställning på grund av graviditet. Förutsättningarna är att arbetet är tidsbegränsat och kort och att det inte kan antas fortsätta eller upprepas, och att det på grund av arbetets art är nödvändigt att samma person slutför arbetet utan avbrott. 

Jämställdhetsombudsmannen bedömde att det i A:s situation inte var fråga om en ovan beskriven begränsad situation där hon på grund av graviditet inte hade behövt beaktas vid förlängningen av visstidsanställningen. Byggbranschens karaktär är sådan att det kan förekomma korta avbrott mellan ett arbete som upphör och ett arbete som inleds. På basis av de visstidsanställningar som A har haft i X Ab har man dock kunnat anta att arbetet fortsätter eller upprepas.  

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att det på basis av utredningen i ärendet verkade sannolikt att om A inte hade blivit gravid, hade hennes visstidsanställning i X Ab fortsatt. Arbetsgivaren hade inte påstått att målararbete överhuvudtaget inte hade varit tillgängligt, utan åberopat att arbetet skulle äventyra den gravida A:s hälsa och att hon därför inte hade kunnat arbeta i praktiken. A:s arbetarskydd kunde enligt jämställdhetslagen inte anses vara en godtagbar orsak att inte fortsätta visstidsanställningen. A kunde ha varit berättigad till särskild moderskapsledighet och arbetsgivaren kunde ha anställt en vikarie. Enligt jämställdhetsombudsmannens bedömning hade A diskriminerats på grund av graviditet i strid med jämställdhetslagen. 

Bevisningen bedöms och det slutliga avgörandet i diskrimineringsärenden träffas i allmänhet i tingsrätten i samband med behandlingen av en eventuell gottgörelsetalan mot arbetsgivaren, om parterna inte når förlikning på något annat sätt. 

16.04.2020