Granskning av löner och lönesystem

Vad menas med lön i lönekartläggningen?

I kartläggningen bedöms de totala lönerna. I begreppet "lön" ingår minst grundlönen och olika lönetillägg. Även naturaförmåner som räknas som lön ingår i begreppet "lön". I lönekartläggningen kan man alltså inte endast behandla grundlönen som lön.

I lönekartläggningen omfattar lönen alla löneförmåner oberoende av vad utbetalningen av dessa grundar sig på. Bestämmelser om lönen ingår oftast i arbets- och tjänstekollektivavtal, men man kan även ha kommit överens om löneförmåner i arbetsavtal, eller så kan det vara fråga om en löneförmån som arbetsgivaren ensidigt beslutar om (t.ex. resultatpremie).

Jämför medellöner

I lönekartläggningen antecknar man medellönen för männen och för kvinnorna som ingår i varje grupp som granskas. Lönernas medeltal kan antingen anges i euro, eller så kan man ange kvinnornas löners medeltal av männens löners medeltal. Att ange båda dessa uppgifter kunde göra det lättare att få en helhetsbild av kvinnors och mäns löner. 

I lönekartläggningen kunde det även vara meningsfullt att granska andra statistiska nyckeltal. Det kunde även vara en fördel att ange gruppens lägsta och högsta lön för att utreda om löneskillnaderna kunde förklaras av någon enskild avvikelse.

Löneuppgifterna ska införas i lönekartläggningen så att ingen enskild anställds löneuppgifter framgår. Detta kan förutsätta att någon grupp slås samman med en annan grupp som utför lika eller så likvärdigt arbete som möjligt.

Anges lönerna som helhetslöner eller skilt för olika lönedelar?

Enligt jämställdhetslagen kan lönerna anges i lönekartläggningen antingen som helhetslöner, där alla lönedelar ingår, eller så kan alla lönedelar anges skilt. Jämställdhetslagen förutsätter att alla lönedelar i sig är icke-diskriminerande, d.v.s. ingen lönedel får innehålla diskriminering då de granskas separat.

I jämställdhetslagen konstateras att om det på arbetsplatsen tillämpas ett lönesystem där lönen består av lönedelar, ska de viktigaste lönedelarna granskas i syfte att reda ut orsakerna till skillnaderna. Jämställdhetsombudsmannen rekommenderar att lönerna i detta fall redan i det skede då man utarbetar lönekartläggningen i mån om möjlighet ska anges enligt lönedelar. Detta skulle göra det lättare att garantera att inga ogrundade löneskillnader uppstår på arbetsplatsen. Det vore även praktiskt eftersom man då inte är tvungen att senare i utvärderingsskedet samla in mer specifika uppgifter om de olika lönedelarna för att utreda orsakerna bakom eventuella löneskillnader.

Även lönesystem redogörs

I samband med lönekartläggningen vore det bra att förutom att granska betalda löner även utvärdera lönesystemen. Lönesystemets lönekriterier kan även i sig vara diskriminerande.  

För lönesystemens del kan man till exempel utvärdera om kriterierna för fastställningen av den uppdragsspecifika lönen eller den personliga lönedelen är neutrala i förhållande till kön. Likaså kan man utvärdera om kriterierna för utbetalning av resultatpremier behandlar anställda som är på moderskapsledighet jämlikt. Man kan även fästa uppmärksamhet vid vilka löneförmåner som betalas ut till varje grupp av anställda, till exempel hur olika olägenheter beaktas i olika gruppers löner eller vilka naturaförmåner som betalas ut till anställda i olika grupper.