Jämställdhetsombudsmannen

Motionshallsturer enbart för kvinnor inte i strid med jämställdhetslagen
(flera diarienummer, bl.a. TAS 310/08)

Jämställdhetsombudsmannens har upprepade gånger fått förfrågningar om huruvida en motionshallsföretagare handlar i strid med förbudet mot diskriminering i jämställdhetslagen genom att erbjuda motionshallsturer enbart för kvinnor.

De som tillhandahåller motionstjänster har motiverat sådana motionshallsturer genom åberopande av anständighetsskäl. Tack vare sådana turer som är avsedda enbart för kvinnor, har man lyckats sänka tröskeln för många kvinnor att börja träna i motionshallar. Hindret för dessa kvinnor har uttryckligen utgjorts av gemensamma turer med män.

Syftet med jämställdhetslagen är att hindra könsdiskriminering samt att främja jämställdheten mellan kvinnor och män. En näringsidkare kan göra sig skyldig till diskriminering genom att betjäna kvinnliga eller manliga kunder enligt oförmånligare villkor på grund av könet.

Förbudet mot könsdiskriminering får innehåll också av EU-bestämmelser som är bindande för Finland. Bland annat EU:s direktiv om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (2004/113/EG), förbjuder direkt eller indirekt könsdiskriminering uttryckligen vid tillhandahållande av varor och tjänster. I Finland godkände riksdagen den ändring i jämställdhetslagen som grundade sig på direktivet i december 2008. Förbudet mot diskriminering tillämpas också för näringsidkare som tillhandahåller motionshalls- och andra motionstjänster.

Finlands grundlag garanterar var och en rätt att skaffa sig sin försörjning genom det näringsidkande som han eller hon valt fritt. Den aktuella näringsfriheten omfattar också näringsidkarens rätt att fritt välja formen eller metoden för att skaffa sin försörjning, inklusive rätten att produktifiera den affärsverksamhet som han eller hon utövar. Näringsidkaren kan välja innehållet för de erbjudna varorna eller produkterna, och också de kunder för vilka han eller hon vill erbjuda sin produkt till. Detta så länge som förfarandet inte bryter mot förbudet mot diskriminering, som även garanteras som en grundläggande rättighet och som har preciserats i jämställdhetslagen och det ovan nämnda direktivet.

Möjligheten att avvika från likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, ska bedömas utifrån syftet med förfarandet. Jämställdhetslagen hindrar inte olika behandling om det är motiverat för att uppnå ett berättigat syfte och detta syfte eftersträvas med korrekta och nödvändiga metoder.

I motionshallsverksamhet kan anständighetsskäl åberopas som sådant berättigat syfte, enligt vilket exempelvis mäns tillträde till en motionssal kan begränsas under kvinnornas tur. Integritets- och anständighetsskäl nämns som exempel på ett berättigat syfte för olika behandling även i inledningsstycket av ovan nämnda direktiv. Separata damturer utgör en lämplig och korrekt metod med tanke på detta syfte.

Ordnande av separata motionshallsturer för enbart män kan likaså motiveras med anständighetsskäl. Ett hinder för män att träna i en motionshall kan ju också vara rädsla för att träna framför det motsatta könet.

En motionshallsföretagare bör också ordna turer för enbart män, om männen så önskar, om företagaren gör det också för kvinnor. På detta sätt har både kvinnor och män likvärdiga förutsättningar för ett mångsidigt utövande av motionsformer.