Miljöministeriet iakttog inte kvotbestämmelsen vid tillsättandet av en arbetsgrupp som skulle utarbeta idéer för att minska långtidsbostadslösheten (TAS 216/07)
I regeringsprogrammet för statsminister Vanhanens II regering konstateras, att ett program för att minska långtidsbostadslösheten 2008–2011 inkluderas i statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram. På våren 2007 tillsatte miljöministeriet en arbetsgrupp som skulle dryfta ärendet.
Till medlemmar i gruppen kallades Helsingfors stads socialdirektör Paavo Voutilainen, biskopen för Helsingfors stift Eero Huovinen, Y-stiftelsens verkställande direktör Hannu Puttonen och medicine licentiat Ilkka Taipale.
Jämställdhetsombudsmannen började på eget initiativ utreda huruvida kraven i jämställdhetslagen hade följts vid tillsättandet av arbetsgruppen.
Miljöministeriet motiverade sitt förfarande bland annat med att medlemmarna hade valts på basis av sin expertis, och enligt ministeriet omfattade uppgiften inte utövning av offentlig makt. Miljöministeriet ansåg att det vid tillsättandet av arbetsgruppen hade funnits ett särskilt skäl för att avvika från kvotbestämmelsen i lagen.
Jämställdhetsombudsmannens ställningstagande
Avvikelser från kvotbestämmelsen kan göras enbart av särskilda skäl. Begreppet särskilt skäl måste tolkas snävt. Ett sådant skäl kan vara till exempel att organet behandlar något snävt specialområde, där det finns enbart manliga eller kvinnliga experter. Ett särskilt skäl måste alltid motiveras och vara känt redan när organet utnämns. Med andra ord måste kravet i kvotbestämmelsen beaktas vid tillsättandet av organet, och de särskilda skälen uttryckligen konstateras och motiveras i tillsättningsbeslutet. Föredragnings-PM ska innehålla en utredning av de åtgärder som beredaren har vidtagit för att förverkliga en andel på 40 procent.
Kvotbestämmelsen har enligt praxis ansetts gälla också de organ som tillsätts av ministerierna, till exempel arbetsgrupper.
Ett av de grundläggande målen med jämställdhetslagen är att män och kvinnor ska ha likvärdiga möjligheter att delta i den samhällleliga planeringen och beslutsprocessen. Syftet med kvotbestämmelsen har också varit att trygga en så god och mångsidig expertis som möjligt i organen.
Bostadslösheten är ett allvarligt samhälleligt problem, och det krävs mångsidig och omfattande expertis för att lösa denna. Det är ändå inte fråga om ett sådant specialområde inom vilket enbart män har expertis. Det är inte heller fråga om ett samhälleligt problem som skulle gälla enbart män. Den expertis som uppgiften kräver och det inflytande som medlemskandidaterna har utgör inte ett sådant särskilt skäl, som motiverar en avvikelse från kvotbestämmelsen.
Tillsättandet av gruppen och gruppens uppdrag anknyter till verkställigheten av regeringsprogrammet, och enligt ministeriets utredning utgör dessa en del av statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram. Enligt jämställdhetsombudsmannens uppfattning är gruppens uppgift mycket viktig ur samhälleligt perspektiv och anknyter till skötseln av miljöministeriets lagstadgade, offentliga uppgift. Den ifrågavarande gruppen är en sådan arbetsgrupp, som enligt jämställdhetslagen måste bestå av minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män, om inget annat särskilt skäl föreligger.
Eftersom man vid tillsättandet av gruppen borde ha iakttagit kvotbestämmelsen i jämställdhetslagen, och eftersom miljöministeriet inte har framlagt sådana särskilda skäl för att förbigå bestämmelsen som avses i lagen, stod sammansättningen av gruppen i strid med jämställdhetslagen. Kravet på att de statliga arbetsgrupperna och motsvarande organ ska vara sammansatt av minst 40 procent kvinnor och 40 procent män utgör en lagstadgad skyldighet för myndigheterna. Av denna orsak uppmanade jämställdhetsombudsmannen miljöministeriet att ändra eller komplettera gruppen, så att kravet i kvotbestämmelsen uppfylls.