Till innehållet
 
 
 
 

Hyreslägenhet förmedlades enbart till kvinnliga studerande (TAS 270/07)

En manlig studerande informerade jämställdhetsombudsmannen om en förmedlares hyresbostadsannons, där en hyreslägenhet erbjöds enbart åt kvinnliga studerande. Mannen ansåg att annonsen var diskriminerande och frågade om förfarandet var i strid med lagen.

Enligt jämställdhetslagen är direkt och indirekt diskriminering på grund av kön förbjuden. Det är fråga om diskriminering bland annat om olika förmåner eller rättigheter beviljas, eller vissa skyldigheter eller begränsningar ställs upp enbart för män eller kvinnor på grund av könet. Också en näringsidkare kan göra sig skyldig till könsdiskriminering genom att tillämpa sådana förfaringssätt, som försätter män och kvinnor i sinsemellan olikvärdig ställning.

EU:s bestämmelser ger också innehåll till förbudet mot diskriminering i jämställdhetslagen. EU:s direktiv om tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (2004/113/EG) förbjuder könsdiskriminering uttryckligen i fråga om tillhandahållandet av varor och tjänster. Direktivet tillämpas också för sådana botjänster "som är tillgängliga för allmänheten och som erbjuds utanför området för privat- och familjeliv".

Enligt direktivet måste möjligheten till en gynnsammare behandling av någon på grund av könet bedömas utifrån syftet med behandlingen. Till exempel tillhandahållande av en hyreslägenhet enbart för representanterna av någotdera könet är tillåtet enbart om förfarandet är motiverat för att uppnå ett berättigat syfte, och behöriga och nödvändiga metoder tillämpas för att uppnå syftet. En näringsidkares ekonomiska intressen kan i sig inte anses som ett sådant berättigat syfte som avses.

Förbudet mot diskriminering i jämställdhetslagen eller direktivet tillämpas inte på bostadsförsäljning eller -uthyrning mellan privatpersoner. Förbudet tillämpas ändå på botjänster, som genom förmedling är tillgängliga för allmänheten, till exempel förmedling av hyresbostäder.

Bostadsförmedlarna tar emot uppdrag av privata hyresvärdar. För att kunna sluta ett hyresavtal måste hyresgästen uppfylla hyresvärdens villkor. Sådana villkor ställs allmänt upp till exempel för hyrestagarens levnadssätt, skötsamhet och pålitlighet. Så förhöll det sig också i detta fall. Bostaden hade nyligen renoverats och ägaren ansåg att kvinnor i allmänhet är mer skötsamma än män.

Enligt jämställdhetsombudsmannen är en sådan uppfattning alltför stereotyp, och hyresgäster bör inte väljas enbart utifrån antaganden om könet. Det som är beaktansvärt ur bostadsförmedlarens perspektiv är, att förmedlaren inte kan befria sig från sitt ansvar genom åberopande av att det diskriminerande förfarandet grundar sig på hyresvärdens villkor eller bestämmelser.

Eftersom förmedlarens förfarande obestridligen försatte män i en ogynnsammare ställning än kvinnor utan godtagbart skäl, bröt förmedlaren mot diskrimineringsförbudet. Situationen förändrades inte av att lägenheten, enligt förmedlaren, i själva verket kunde ha hyrts ut också till en man. Jämställdhetsombudsmannen påminde näringsidkaren om kravet på icke-diskriminering i jämställdhetslagen. Boende utgör ett basbehov, och därför är diskriminering som anknyter till boende särskilt skadlig.