Yrkeshögskolornas styrelser och kvotbestämmelsen (Dnr 3/58/04)
En samkommun för yrkeshögskoleutbildning bad jämställdhetsombudsmannen om ett utlåtande om huruvida kvotbestämmelsen i 11 § i jämställdhetslagen ska tillämpas på den interna styrelsen för en yrkeshögskola som avses i yrkeshögskolelagen, i sådana fall då yrkeshögskolans huvudman är en kommun eller samkommun. Enligt yrkeshögskolelagen bestäms det totala antalet medlemmar i styrelsen, och det antal medlemmar som hör till styrelsens olika grupper av yrkeshögskolans huvudman.
I yrkeshögskolelagen har det å ena sidan yrkeshögskolornas självständiga ställning och frihet inom undervisning och forskning betonats, och å andra sidan den ställning yrkeshögskolans huvudman har som beslutsfattare i de viktigaste frågorna som rör verksamheten och ekonomin. Vid yrkeshögskolor som har kommuner eller samkommuner som huvudman, är denna beslutsfattare kommunen eller samkommunen. Tillstånd för yrkeshögskola beviljas en kommun eller samkommun och dessa utser också yrkeshögskolans styrelse. Med beaktande av kommunens eller samkommunens starka ställning som huvudman för yrkeshögskolan, är styrelsen för yrkeshögskolan ett sådant kommunalt organ som avses i jämställdhetslagen och som omfattas av kvotbestämmelsen.
Å andra sidan har en yrkeshögskola i enlighet med sitt självstyre rätt att inom sin organisation välja sina egna företrädare i styrelsen. Bestämmelser om valet av styrelsemedlemmar finns i yrkeshögskolans stadgar. Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att de krav som kvotbestämmelsen ställer bör beaktas i stadgarna, så att de parter (övrig ledning, ordinarie lärare, övrig ordinarie personal, ordinarie studerande) som ombeds utse kandidater till styrelsen i mån av möjlighet skall beakta kvotbestämmelsen i jämställdhetslagen. I enlighet med självstyrelseprincipen binder yrkeshögskolans val av företrädare utnämnaren. I praktiken kan en yrkeshögskola, beroende på utbildningsområde, ha en mycket kvinnodominerad eller mansdominerad studentkår eller personal. Då föreligger ett sådant särskilt skäl att avvika från kvotbestämmelsen som avses i jämställdhetslagen.
Kommunen bör för sin del se till att kvotbestämmelsen i jämställdhetslagen beaktas när styrelsemedlemmarna representerar näringslivet eller arbetslivet, och att dessa parter ombeds föreslå både en kvinna och en man för varje styrelseplats. I sitt slutgiltiga utnämningsbeslut bör kommunen sträva att i mån av möjlighet uppfylla de krav som kvotbestämmelsen ställer .
På privata yrkeshögskolor, som utövare av offentlig makt, tillämpas regeln om jämlik representation. Privata yrkeshögskolor utövar offentlig makt när de utfärdar betyg, vidtar disciplinära åtgärder, väljer studerande och bedömer studieprestationer. Således gäller kravet på jämlikhet i jämställdhetslagen också sammansättningen av de privata yrkeshögskolornas ledande organ och administrativa organ, och styrelserna för dem ska ha en jämn representation av kvinnor och män, om inte särskilda skäl talar för något annat.