Sammansättningen av en arbetsgrupp i ett värmebolag (Dnr 2/58/03)
Ett utlåtande av jämställdhetsombudsmannen har begärts om huruvida sammansättningen av en ägarpolitisk arbetsgrupp i en viss stads värmebolag är i enlighet med jämställdhetslagen, när det gäller hur stadsstyrelsen valt egna representanter till arbetsgruppen. Staden hade valt tre manliga representanter.
Arbetsgruppens uppgift var att utarbeta ett förslag på nödvändiga samarbets- och ägararrangemang mellan stadens energibolag och affärsverken. Arbetsgruppen skulle vid behov anlita externa experter samt framlägga sitt förslag före utgången av år 2003. Stadsstyrelsen utnämnde ordföranden för stadsstyrelsen, förste vice ordföranden för stadsstyrelsen samt en medlem i stadsstyrelsen som sina representanter i arbetsgruppen.
I detta utlåtande tillämpas jämställdhetslagen i den form den fanns före lagändringen den 1 juni 2005.
Enligt jämställdhetslagen bör representationen av män respektive kvinnor i kommunala organ, med undantag av kommunfullmäktige, uppgå till minst 40 procent. Avvikelser från kvotkravet kan göras av särskilda skäl. Ett exempel på ett särskilt skäl är att det inom en viss specialbransch finns experter enbart bland representanterna för det ena könet. En snäv tolkning av begreppet särskilt skäl måste göras, och den som åberopar detta måste motivera sitt beslut. Kvotbestämmelsen gäller separat för både ordinarie medlemmar och suppleanter.
Med hänsyn till den aktuella arbetsgruppens ställning och uppgifter, måste arbetsgruppen anses som ett sådant kommunalt organ som avses i jämställdhetslagen. Av de tre förtroendepersonsmedlemmarna som utnämndes av staden borde åtminstone en ha varit en kvinna.
I sin utredning säger stadsstyrelsen att det för sammansättningen av arbetsgruppen funnits en i enlighet med jämställdhetslagen godtagbar orsak. Medlemmarna i arbetsgruppen valdes utifrån sin position som förtroendepersoner från olika politiska grupper.
Högsta förvaltningsdomstolen har tagit ställning till de särskilda skälen för att avvika från kvotbestämmelsen. I några lösningar har HFD konstaterat att en tjänste- eller förtroendemannaställning kan utgöra särskilda skäl för att avvika från kvotbestämmelsen. Senare har HFD kommit fram till en motsatt lösning, där man ansåg att en förtroendemannaställning inte utgör ett sådant särskilt skäl som berättigar till avvikelser från kvotskyldigheten.
I jämställdhetslagen urvattnas ett av de grundläggande målen för männens och kvinnornas möjlighet att likvärdigt delta i den samhälleliga planeringen och beslutsprocessen, om inte en tillräckligt snäv tolkning av de särskilda skälen görs. Riksdagens arbetspolitiska utskott, som föreslog kvotbestämmelsen, konstaterade att ett särskilt skäl var att det inom en specialbransch finns experter enbart bland representanterna för det ena könet. Naturligtvis kan det i praktiken finnas sådana situationer där det objektivt sett är motiverat att bilda det kommunala organet av förtroende- och tjänstemän på en viss nivå. Detta borde åtminstone från fall till fall bedömas och motiveras noggrant. De särskilda skälen skulle åtminstone inte kunna åberopas i efterhand, om dessa inte uppmärksammats redan vid sammansättningen av organet.
Som en helhetsbedömning anser jämställdhetsombudsmannen att sammansättningen av den aktuella arbetsgruppen inte uppfyller kraven i jämställdhetslagen till den del som gäller stadsstyrelsens val av egna representanter i arbetsgruppen.