Positiv särbehandling vid anställning; beaktande av rekommendationerna i jämställdhetsplanen (Dnr 24/52/02)
Kvinna A bad jämställdhetsombudsmannen utreda huruvida hon hade blivit diskriminerad i strid med jämställdhetslagen, när en mindre meriterad person av det motsatta könet valdes till en visstidstjänst som chef för utvecklingscentralens laboratorium vid universitet i staden K.
Arbetsgivaren bryter mot jämställdhetslagen om den vid anställning eller val för en uppgift eller en utbildning diskriminerar en mer meriterad person av annat kön, om arbetsgivaren inte kan påvisa att det för förfarandet finns ett vägande och godtagbart skäl som beror på arbetets eller uppgiftens karaktär, eller att förfarandet har berott på någon annan godtagbar faktor än könet.
En meritjämförelse gjordes i enlighet med jämställdhetslagen. Enligt denna var A och den för tjänsten valda B på så sätt lika meriterade, att B hade kunnat väljas för tjänsten utan att en sådan presumtion om diskriminering, som avses i jämställdhetslagen, hade uppstått.
Vid bedömningen av fallet var man ändå tvungen att även ta hänsyn till bestämmelserna om skyldigheten att främja den allmänna jämställdheten i jämställdhetslagen, samt till rekommendationerna i arbetsgivarens jämställdhetsplan. Enligt det aktuella universitetets jämställdhetsplan ska positiv särbehandling iakttas vid val mellan lika meriterade sökande inom de områden där det ena könet är underrepresenterat. Enligt de uppgifter som jämställdhetsombudsmannen har fått, är könsfördelningen på den aktuella uppgiftsnivån vid universitet klart mansdominerad.
Ett sådant förfarande som grundar sig på en plan och som tillämpas för att uppnå syftet med jämställdhetslagen i praktiken utgör inte diskriminering. I ett konkret tjänsteval är det möjligt att utifrån jämställdhetsplanen gynna sökanden av det underrepresenterade könet i den ifrågavarande uppgiftsgruppen från fall till fall. Denna tillämpning av så kallad positiv särbehandling är också enligt EU:s rättspraxis tillåten, förutsatt att både de kvinnliga och manliga sökandena är antingen lika kompetenta, eller nästan lika kompetenta samt att deras ansökningar bedöms på ett objektivt sätt med, hänsyn till särskilda faktorer som hänför sig till samtliga sökandes person och att gynnandet inte sker automatiskt.
Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att universitetet vid tillsättandet av tjänster bör fästa uppmärksamhet vid bestämmelserna om främjandet av jämställdheten, samt vid uppnåendet av målen i universitetets jämställdhetsplan. Om det vid tillsättandet av tjänster uppstår en sådan situation, där valet står mellan två likvärdiga sökande av olika kön, bör arbetsgivaren utreda huruvida åtgärdsrekommendationerna i jämställdhetsplanen har beaktats och hur denna har tillämpats. Desutom bör man motivera den särskilda faktor som hänför sig till personen eller den orsak varför man av de två mer eller mindre lika kompetenta sökandena har valt representanten för det kön som är i majoritet på den aktuella uppgiftsnivån.