Lön under faderskapsledigheten (Dnr 11/53/04)
Jämställdhetsombudsmannen ombads göra en juridisk bedömning av frågan om fäder bör ha rätt till lön under tiden för faderskapsledigheten, i de branscher där mödrar har rätt till lön under moderskapsledigheten.
Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att detta inte är förbjuden diskriminering enligt jämställdhetslagen. Faderskapslediga män och moderskapslediga kvinnor befinner sig inte i en jämförbar situation. Jämställdhetsombudsmannen fäste uppmärksamhet vid bland annat de olika syftena med ledigheterna. Genom faderskapsledigheten uppmuntras fadern att delta i vården av sitt barn och att skapa en god relation till barnet. Med hjälp av moderskapsledigheten strävar man efter att trygga inte bara vården av barnet, utan också moderns och barnets hälsa samt moderns möjligheter att återhämta sig från graviditeten och förlossningen. Detta kommer också till synes i att modern inte får utföra förvärvsarbete under de två sista veckorna före den beräknade dagen för nedkomsten, och de två första veckorna efter förlossningen.
I bestämmelserna om moderskaps- och faderskapsledigheterna finns också andra skillnader. Ett särskilt skydd av kvinnor på grund av graviditet eller förlossning utgör inte diskriminering. Betalningen av lön eller ersättning under dessa ledigheter regleras på olika sätt. Ingendera av ledigheterna förutsätter att full lön betalas, men EU:s så kallade graviditetsskyddsdirektiv 92/85/EEG förutsätter att lönebetalningen antingen fortsätter och/eller att en tillräcklig ersättning betalas ut under tiden för moderskapsledigheten. Enligt den nationella lagstiftningen betalas moderskapspenningen enligt en högre procentsats än faderskapspenningen. Om detta har grundlagsutskottet konstaterat följande: ”Jämlikhetsbestämmelsen hindrar inte att grunderna för dagpenningar som bestäms på olika grunder behandlas olika, och därmed är det inget problem med tanke på grundlagens 6 § att man höjer en förmån som beviljas enbart mödrar på hälsoskyddsgrunder”.
Det förefaller också finnas skillnader i vilka effekter moderskapsledigheten och faderskapsledigheten har för de arbetstagare som utnyttjar dessa ledigheter. De direkta ekonomiska konsekvenser som är förknippade med moderskapsledighet är större än konsekvenserna vid faderskapsledighet och därtill förefaller moderskapsledigheterna – eftersom diskriminering på grund av graviditet och moderskap är vanlig – att utgöra en större risk för kvinnors ställning i arbetslivet och deras arbetskarriär än vad faderskapsledigheterna utgör för männen.
Jämställdhetsombudsmannen poängterade ändå i sitt ställningstagande att det är viktigt att på olika sätt försöka uppmuntra fäderna att utnyttja familjeledigheterna i större utsträckning än hittills. Eftersom lön under faderskapsledigheten kan antas främja detta mål, såg jämställdhetsombudsmannen det som tillrådligt att arbetsmarknadsparterna avtalar om lönebetalning också under tiden för faderskapsledigheten, när de avtalar om lönebetalning under moderskapsledigheten.