Till innehållet
 
 
 
 
Url Based Content Editor

Lite historia

Jämställdhetslagen trädde i kraft den 1 januari 1987

Lagreformer:

  • år 1992 förbjöds diskriminering på grund av graviditet och föräldraskap
  • år 1995 infördes en bestämmelse om jämställdhetsplanering,      kvotbestämmelsen preciserades,
    arbetsgivaren ålades en skyldighet att underlätta samordning mellan arbete och familjeliv,
    sexuellt trakasseri tillfogades
  • år 2005 förnyades lagen i sin helhet

Jämställdhetsombudsmannens byrå grundades den 1 januari 1987

Organisationsreform 2001:

  • jämställdhetsombudsmannen fick en klar roll som lagtillsynsmyndighet
  • jämställdhetsenheten grundades inom social- och hälsovårdsministeriet
  • delegationen för jämlikhetsärenden (grundad 1972) fortsätter som en permanent delegation
  • jämställdhetsutskottet (grundat 1987)

Jämställdhetsombudsmän
Paavo Nikula 1987 - 1991
Tuulikki Petäjäniemi 1991 - 1994
Pirkko Mäkinen 1995 - 2002
Päivi Romanov 2002 - 2007
Pirkko Mäkinen 2007 -

Från första början har jämställdhetsombudsmannen varit sysselsatt med frågor gällande arbetslivet, till exempel misstankar om diskriminering vid rekrytering eller lönesättning, tidsbundna anställningsförhållanden samt problem i anknytning till graviditet och föräldraledighet.

Paavo Nikula

Paavo Nikula Olika pensionsförmåner var en stor fråga under Paavo Nikulas tid. Till följd av EU-medlemskapet var man tvungen att göra de pensionsåldrar som hade gällt inom vissa branscher enhetliga.

Nikula fick ta ställning till om det är tillräckligt med bara en representant av det ena könet - vanligen kvinnor - i olika offentliga organ, till exempel utskott och kommittéer. Lagen talade då om "representation av kvinnor och män", men representationen specificerades inte mera exakt.

Tuulikki Petäjäniemi

Tuulikki Petäjäniemi Tuulikki Petäjäniemis specialområde var lönefrågor. Redan innan hon blev jämställdhetsombudsman var hon med i olika arbetsgrupper, som behandlade arbetsutvärdering och likalönsfrågor.

Jämställdhetsombudsmannens arbete fokuserade fortfarande på arbetslivet. Under Petäjäniemis tid började man vid rekrytering fästa uppmärksamhet vid arbetets kravnivå samt vid lämpligheten av sökandens erfarenhet och utbildning för den aktuella uppgiften. Man insåg också att personens särskilda lämplighet för en uppgift var ett godtagbart skäl för att välja denna person.

Pirkko Mäkinen

Den tredje jämställdhetsombudsmannen, Pirkko Mäkinen, inledde sin period samma dag som Finland blev Pirkko Mäkinen medlem i EU, dvs. den 1 januari 1995. Några månader senare trädde den första grundliga reformen av jämställdhetslagen i kraft. I reformen korrigerade man observerade brister och förenhetligade lagen med EU-lagstiftningen. Samtidigt reglerades jämställdhetsplaneringen. En kvotbestämmelse inkluderades också i lagen. Tack vare kvotbestämmelsen har kvinnor och män alltmer jämlikt deltagit i den offentliga beslutsprocessen. På motsvarande sätt har männens andel ökat i organ som fattar beslut om hälsovård, social verksamhet och utbildning.

Päivi Romanov

Päivi Romanov var den fjärde jämställdhetsombudsmannen. Romanov har betonat att jämställdhet är en grundläggande rättighet. Romanovs period inföll under en förändringsprocess: en ny reform av Päivi Romanov jämställdhetslagen trädde i kraft i juni 2005, elektronisk kommunikation med myndigheterna vann insteg. Redan sommaren 2001 hade organisationen för jämställdhetsarbetet ändrats: i tillägg till jämställdhetsombudsmannens byrå och delegationen för jämställdhetsärenden, bildades jämställdhetsenheten som fick hand om beredningen, utvecklingen och samordningen av verkställandet av regeringens jämställdhetspolitik.

______________________________________________________
Idag är Pirkko Mäkinen jämställdhetsombudsman.
Hon återvände till jämställdhetsbyrån under vårvintern 2006