Jämställdhetsombudsmannen

Jämställdhetsplanernas innehåll:
redogörelse, åtgärder, utvärdering

1. en redogörelse för jämställdhetssituationen på arbetsplatsen och en specificering av hur kvinnor och män placerar sig i olika uppgifter samt en kartläggning av klassificeringen, lönerna och löneskillnaderna i fråga om kvinnors och mäns uppgifter;
2. nödvändiga åtgärder som enligt planerna ska inledas eller genomföras för att främja jämställdheten och uppnå lönejämställdhet; och
3. en utvärdering av tidigare åtgärder som ingått i jämställdhetsplanen och resultatet av dem.

Redogörelse för jämställdhetssituationen

Meningen är att jämställdhetsplanen ska ta upp sådana åtgärder, som med tanke på situationen och förhållanden på enskilda arbetsplatser är viktiga för att främja jämställdheten. Därför bör planen bygga på en redogörelse för jämställdhetssituationen på arbetsplatsen. Redogörelsen ingår i det kunskapsunderlag som behövs för jämställdhetsplaneringen. Jämställdhetsplanen och den underliggande redogörelsen bör täcka arbetsgivarens hela personal, och i förekommande fall innefatta åtgärder som gäller hela personalen.

Enligt jämställdhetslagen ska det i samband med redogörelsen för jämställdhetssituationen specificeras särskilt hur kvinnor och män placerar sig i olika uppgifter samt en kartläggning av klassificeringen, lönerna och löneskillnaderna i fråga om kvinnors och mäns uppgifter. Lagen kräver alltså att lönefrågan tas upp i redogörelsen för jämställdhetssituationen. Läs närmare i Lönekartläggning.

Lönen är inte den enda frågan som bör tas upp i jämställdhetsredogörelsen. Den kan t.ex. även innefatta ansökningsförfaranden, arbetsfördelningen mellan könen, avancemangsmöjligheter, arbetsförhållanden, personalutbildning, deltagande i arbetsgruppsarbete, möjligheter att förena arbete med familjeliv, t.ex. möjlighet att ta ut familjeledigheter och stödjande arbetstidsarrangemang, arbetsklimat, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön, attityder till jämställdhet, ledarskap och arbetarskydd.

I redogörelsen kan man använda sig av personalförvaltningens redan befintliga statistik, som är könsspecifikt uppdelad. Det är också viktigt att ta reda på hur de anställda tycker att jämställdheten fungerar på arbetsplatsen. De anställdas uppfattningar kan klarläggas t.ex. i personalenkäter och diskussioner om jämställdhetsfrågor på avdelnings- och arbetsplatsmöten. En jämställdhetsenkät kan göras separat eller kopplas till en kartläggning av arbetsklimatet i övrigt.

I handboken Jämställdhet ger mervärde presenteras följande modell för jämställdhetsenkäter på arbetsplatsen:
Modell till en kartläggning av arbetsklimatet (pdf, 72,5 kB, på finska)

Centralen för arbetslivsforskning i Tammerfors har utvecklat en gratis jämställdhetsenkät:
Tasa-arvokysely.fi   (på finska)

En jämställdhetsplan bör upprättas en gång per år, men en redogörelse för jämställdhetssituationen med tillhörande lönekartläggning kan göras vart tredje år, enligt lokal överenskommelse.

Åtgärder

I samråd mellan arbetsgivaren och de anställda och utifrån jämställdhetsredogörelsen bestäms vilka åtgärder, som enligt planen ska inledas eller genomföras under nästa period, och som är nödvändiga för att främja jämställdheten. En genomgång av redogörelsen för jämställdhetssituationen på arbetsplatsen och överenskommelser om åtgärder hör till de viktigaste faserna i jämställdhetsplaneringen.

I jämställdhetslagen nämns särskilt att jämställdhetsplanen ska innehålla de åtgärder som behövs för att uppnå lönejämställdhet. Om inga konkreta löneåtgärder skrivs in i jämställdhetsplanen bör skälet därtill motiveras i planen.

Åtgärderna i planen bör vara konkreta och realistiska. Det är också viktigt att åtgärderna kan följas upp. Det är nödvändigt att komma överens om en tidsplan för åtgärderna och bestämma vilka parter som är ansvariga för dem. I regel svarar i första hand den chef för genomförandet vars område hela frågan hör till. Det vore bra om genomförandet av åtgärderna i planen skrivs in i chefernas resultatmål.

Jämställdhetsplaneringen är en fortlöpande process och därför är det bäst att koncentrera sig på några utvecklingsobjekt i taget. När det gäller stora utmaningar lönar det sig att slå fast mindre delmål och lägga upp en tidsplan för dem.

Utvärdering av åtgärderna

I jämställdhetsplanen bör ingå en utvärdering av åtgärderna i planen för föregående år och resultaten av dem. Utvärderingen används vid uppföljning av jämställdhetsplanen och som grund för en ny plan.

I jämställdhetsplanen bestämmer man hur de jämställdhetsfrämjande åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Man kommer överens om vem som ansvarar för uppföljningen och med vilka kriterier och parametrar utvecklingen av jämställdhetssituationen och åtgärderna i planen ska utvärderas.

I utvärderingen kan man se om åtgärderna har varit tillräckligt effektiva och vad det beror på om de inte har gett resultat. Utifrån detta tas beslut om nya mål och åtgärder. Hela jämställdhetsplanen behöver inte göras om varje år. Planeringen är en fortlöpande process och planen uppdateras årligen utifrån resultat och utvärderingar.