Jämställdhetsombudsmannen

Jämställdhetslagen och könsminoriteter

Ännu finns inga bestämmelser om skydd mot diskriminering av könsminoriteter i jämställdhetslagen eller i lagen om likabehandling. I samband med reformen av jämställdhetslagen år 2005 konstaterade riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott i sitt betänkande, att könsdiskriminering i enlighet med EG-domstolens lösning omfattar såväl diskriminering på grund av att man tillhör det kvinnliga eller manliga könet, som diskriminering på grund av könsbyte. Något annat skydd mot diskriminering för transpersoner slogs ännu inte fast. Riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott konstaterade att det är viktigt att i framtiden klarlägga transpersonernas skydd mot diskriminering, och reda ut om det ska omfattas av jämställdhetslagen eller lagen om likabehandling.

I Finlands grundlag omfattar förbudet mot diskriminering också en person som diskrimineras för att han eller hon hör till en könsminoritet. Jämställdhetsombudsmannen har i sina anvisningar utgått från att åtminstone tills skyddet mot diskriminering för transpersoner klart och tydligt har definierats i lag, bör jämställdhetslagen tillämpas på transpersoner också i vidare bemärkelse, och inte begränsas endast till personer som genomgått könsbyte. Jämställdhetsombudsmannen har konstaterat att jämställdhetslagen bör ändras så fort som möjligt, så att könsminoriteterna omfattas av lagen.

Diskriminering av könsminoriteter förekommer i arbetslivet, vid läroanstalter och i utbudet av olika tjänster. I könsminoriteternas ställning finns också andra missförhållanden som behöver klarläggas. Jämställdhetsombudsmannen kontaktas allt oftare med dessa problem och har gett utlåtanden om dem. Könsminoriteterna bör tas i beaktande i regeringens jämställdhetspolitik och man bör överväga vilka konkreta åtgärder man kunde vidta för att förbättra könsminoriteternas ställning inom olika förvaltningsområden. Med hjälp av jämställdhetsplanering på arbetsplatser och vid läroanstalter kan man förebygga också diskrimineringen av personer som hör till könsminoriteter samt förbättra arbets- och inlärningsmiljön.

Könets mångsidighet

En tudelad könsbestämning man-kvinna tar inte i beaktande könets mångsidighet och de sätt på vilket man kan uppleva sitt kön. Alla är inte entydigt "män" eller "kvinnor" till sin identitet eller fysiska gestalt. Till könsminoriteterna hör exempelvis transsexuella, transvestiter, transgenderister och intersexuella personer.

Transsexuella personer upplever att de inte tillhör det kön som bestämts för dem vid födseln och de uppfostrats som i barndomen. En transsexuell person upplever sitt psykiska kön stå i konflikt med sina fysiska könsegenskaper. En biologisk kvinna känner sig som en man eller en biologisk man känner sig som en kvinna. Den könskonflikten kan behandlas på medicinsk väg genom att med hormonbehandling och kirurgi ändra personens fysiska könsegenskaper, så att de motsvarar hur personen känner för och upplever sitt kön. Det är ändå inte alltid möjligt att genomföra medicinska behandlingar för könsbyte, eller så är personen ovillig att genomgå den medicinska behandlingen.

Könsbytesprocessen är ett skede i livet som tar flera år i anspråk. Under den tiden får en transsexuell person medicinsk behandling för könsbyte, hans eller hennes juridiska kön och namn ändras och personen lär sig leva socialt som kvinna eller man, i enlighet med sin egen könsidentitet.

Transvestiter är personer som vill ge uttryck även för det andra könet i sin person. De flesta transvestiter är män, som ibland vill betona sin kvinnlighet genom att klä sig i kvinnokläder och uppträda som en kvinna.

Transgenderister är människor som lever mitt emellan manlighet och kvinnlighet. En transgenderist kan uppleva sig vara könlös, av obestämt kön eller en egen blandning av kroppslighet, stil och personliga drag som anses manliga och kvinnliga. En del transgenderister behöver behandlingar av samma typ som transsexuella personer för att få sin kropp att motsvara sin könsidentitet.

Intersexualitet är ett medfött tillstånd, där egenskaperna som bestämmer en individs fysiska kön inte är entydigt kvinnliga eller manliga. I Finland föds årligen cirka 20 intersexuella barn. En könsbestämning och korrigerande operationer som görs alltför tidigt utan att ta det intersexuella barnets åsikt i beaktande, kan leda till en konflikt i fråga om könsidentiteten och senare till en könsbytesprocess.