Jämställdhetsombudsmannen

Trakasserier på arbetsplatser

Arbetsgivaren bör sörja för att ingen arbetstagare blir utsatt för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön i arbetslivet. Arbetsgivarens förfarande ska anses utgöra förbjuden diskriminering enligt jämställdhetslagen, om arbetsgivaren då han eller hon har informerats om att en arbetstagare har utsatts för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön i sitt arbete försummar att vidta tillgängliga åtgärder för att förhindra trakasserierna.

Ansvaret för att förhindra trakasserierna övergår till arbetsgivaren då han eller hon har informerats om trakasserierna. Förfarandet utgör förbjuden diskriminering, om arbetsgivaren då han eller hon har informerats om trakasserierna inte vidtar tillgängliga åtgärder för att förhindra missförhållandet, exempelvis genom att hålla trakasseraren ansvarig för sitt uppförande och förhindrar fortsatta trakasserier.

Om trakasseraren är arbetsgivaren själv (exempelvis verkställande direktören, en styrelseledamot eller annan person i motsvarande ställning), behöver den som utsatts för trakasserier inte informera någon annan representant för arbetsgivare för att förfarandet ska kunna anses utgöra förbjuden diskriminering. Den som utsatts för trakasserier är i alla fall i princip skyldig att visa trakasseraren att dennes uppträdande upplevs som motbjudande, om inte annat kommer sig av särskilda skäl. Om trakasserierna exempelvis har inkluderat hotelser om att den som utsätts för trakasserier får en försämrad ställning om denne inte underkastar sig trakasserierna, bör man inte betona skyldigheten att visa att uppträdandet upplevs som motbjudande. Inte heller i en situation där trakasseraren med normal omdömesförmåga borde veta att hans eller hennes uppträdande är kränkande eller på annat sätt oönskat, kan den som utsätts för trakasserier anses vara skyldig att visa på vilket sätt trakasserarens uppträdande upplevs.

Den som utsatt för trakasserier kan informera exempelvis chefen, arbetarskyddschefen, arbetarskyddsfullmäktigen, någon annan förtroendeman eller företagshälsovården. Vid behov fås råd och hjälp från arbetarskyddsdistriktet, det egna fackförbundet eller jämställdhetsombudsmannens byrå.

Då det föreligger misstanke om trakasserier ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra trakasserierna. Endast arbetsgivaren har tillräckligt effektiva befogenheter och medel:

• trakasseraren får en anmärkning
• varning
• arbetsuppgifterna eller arbetsutrymmet omorganiseras
• trakasseraren sägs upp.